Synonymer till brand
Utforska synonymer och betydelser för brand
Betydelse:
— "en anlagd brand"
— "branden startade i köket"
— "huset stod i brand"
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för brand.
Brand i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Syn: Brinnane
-
Ex: Brand lukt, se Brännlukt. Lukta brandt, hafva lukt af något, som blifvit brändt. Väl brand aska, aska efter någonting, som blifvit fullkomligt utbrändt. Branda mandlar, sötmandel, kokad med socker, till den blifvit öfverdragen med en brun sockerskorpa. (Fig. ordspr.) Brandt barn skyr elden, af skadan blir man vis; man aktar sig för det, som en gång ådragit en skada. Här osar brandt horn, här vankas hugg, slag, hårda ord.
-
Syn: Eldsvåda, Vådeld
-
med plur.
Trästycke, som antingen brinner, eller som har brunnit, men slocknat och ännu röker, eller som är alldeles släckt. Det var en så förfärlig storm, att brander från de brinnande husen flögo öfver strömmen och antände hus på andra sidan. En rykande brand Eldsvådan är alldeles släckt: det ryker ej ens ifrån branderna på den afbrända tomten. Ingår i sammansättningarna Eldbrand, Flygbrand, med flera -
-
Syn: Inflammation
-
Ett slags svamp, som understundom sätter sig på säd,isynnerhet hvete, och hvarigenom frökärnan förvandlas till ensvart, illaluktande massa, och säden sålunda till större ellermindre del går förlorad. Skadad af brand
Syn: Sot, Uredo
Historik & ursprung för Brand
-
Substantiv
brand, fornsvenska brander, brand och brinnande trästycke = fornisländska brandr, danska, medellågtyska, engelska brand, av urgermanska *branda-, till brinna. I de nord. språken ofta även: käpp, bjälke, väl egentligen: bränsle; i fornisländska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), fornhögtyska dessutom: svärd, sannol. efter dess glans. — Den nuvarande analogiska pluralformen bränder för äldre brandar (och brander) uppträder hos Grubb 1685.
Se även: brinna
Källa: Hellquists (1922)