Synonymer till bränna

Förtära, förstöra, döda, skada medls eld.

Ex: Bränna ved, torf. I äldre tider brännande man de döda. Bränna någon lefvande. Bränna till aska. Min rock har blifvit brännand nedtill af en eldgnista. Bränna hpål, bränna något, så, att det blir hål, t. ex: En eldgnista har brännant hål på rocken. Bränna en stek, steka den för hårdt, så att ytan blir svartakigt. Bränna áf, bórt, i` nne, néd úpp, se Afbränna, Bortbränna, &c. Bränna igènom, (om eld) förtära, förstöra ända igenom, t. ex.: Elden har brännant igenom betäckningen, - Bränna út, genom eld utdrifva, förjaga, t. ex.: Bränna ut fuktighet. Bränna vi´d,

Syn: Vidbränna

Syn: Halsbränna

Säges om den smärtsamma känsla, som man erfar, då eld eller nåpgon mycket het kropp kommer i beröring med huden.

Ex: En eldgnista kom flygande och brännande mig i handen. Ni brännaner fingarna på mig. Jag råkade att röra vid ett hett jern, som brännande mig. (Fig. fam.) Bränna fingrarna på sig, få en minnesbeta. Brukas äfv. i fig. mening om den smärt, nässlor förorsaka, t. ex.: Jag har blifvit brännand af nässlor.

Använda som bränsle eller lysmedel.

Ex: Bränna ved, kol, torf Bränna ljus, olja. Bränna rökelse. för att uppfylla ett rum med vällukt; (fig.) b.rökelse för någon, smickra. (Fig. talesätt) Icke hafva något för de kol, man brännant, icke vinna något med sitt försök att skada en annan. Bränna úpp, genom bränning göra slut på t. ex.: Jag har brännant uppall min ved, all oljan. Bränna út ett ljus, låtd det brinna tills det blirslut.

Säges äfven i fråga om ämnen, hvilka hafva den egenskapen att verka såsom eld, genom att fräta eller förtära djur- eller växtämnen. Flera syra bränna huden,. Bränna bórt, se Bortbränna, 3.

Syn: Fräta

Märka med brännjern.

Använda glödgadt jern eller frätmedel på något ställe af endjurkropp, för att bota nåpgon skada, motarbeta något för kroppenskadligt ämnes inverkan. Bränna ett sår.

Ex: Bränna sår efter bett af en rasande hund. Bränna en köttväxt medfrätsten. Bränna ådern på en häst. Bränna bórt, se Bortbränna, 3.

Starkt upphetta, förtorka genom stark hetta. Den starkasolhettan brännaner växterna. Febern brännaner honom. Solen brännaner hyn. gör den brun. Likören var så stark, att den brännande mig i halsen.

Ex: Bränna bórt, se Bortbränna, 2.

Medelst användande af eld bereda, tillaga. Bränna tegel, kalk.

Ex: Bränna kol, genom eld förvandla ved till brännkol (jfr 3). Bränna kaffe, utsätta kaffebönor för eldens verkan, tilldess de blifva bruna och passande för malning och kokning. Bränna nandlar, koka sötmandel med socker flera gånger, tills den blir öfverdragen me en brun sockerskorpa. Bränna hår, med en upphettad hårtång frisera det. Bränna brännvin, tillverka bränna Bränna brännvin af säd, potates, hvitbetor. Bränna säd, potatees, af säd, potates tillverkas brännvin. Bränna stål, göra stål genom cementation. Bränna óm,

Syn: Ombränna

Öfverdrifvet starkt hetta; någonting brännande.

Ex: Solen brännaner i dag. Peppar brännaner på tungan. Vinet är så starkt, att det brännaner i halsen på mig.

Hafdvet brännaner, bryter sig emot en brant och klippig strand.

Bränna vi ´d,

Ex: Bränna i neutrum brukas stundom oriktigt i st. f. brinna,uppbrinna, afbrinna, t. ex.: Staden brännande ännu,m när posten afgick. - Brännas, v. pass. o. v. depl.

Syn: Vidbränna

Ex: Bränna eller blifva bränd, (om mat, som tillagas) bliva för hårdtkokt eller stekt. (Fig.) Blifva brännand på ett försök eller blottblifva brännand, lida förlust, skada, få en minnesbeta. Blifva brännandsäges äfven om den, som smittas af veneriskt.

verb dep.: Förorsaka en brännande känsla. Nässlor, hafsnässlor bränna Det bränns! säges i blindbocksleken när blindbocken kommer nära något föremål, som af honom kan skadas eller för honom sjel är farligt; (figurligt familjärt ord eller talesätt) akta er, det bränns! tag er till vara! ni kan lätt blifva skadad, ni blottställer er för hugg, slag, hårda ord, och så vidare

Ex: Bränna sig, bränning. Brukas endast i uttrycket Bränna sig inne, tända eld på ett hus, der man befinner sig, och låta sig förbrännas af lågan. - ²) Blifva skadad af eld eller af något frätande. Bränna sig på ett hett jern. Han har brännant sig i benet. Soppan var så het, att han brännande sig i halsen. Bränna sig på nässlor, erfara en smärtsam känsla deraf, att man tillfälligtvis, erfara en smärtsam känsla deraf, att man tillfälligtvis råkat med blotta huden vidröra nässlor. _ 3) (fig. fam.) Få brun hy derigenom, att man utsätter den för stark solhetta. Brukas i denna bem. föga.

Lida förlust, skad, få en minnesbeta.