Utforska synonymer och betydelser för polis
Betydelse:
— "polisen undersöker dödsfallet"
Betydelse:
— "100 poliser ansvarade för ordningen vid demonstrationen"
polis
Avser polisväsendet eller den organiserade ordningsmakten som institution, alltså myndigheten och dess verksamhet snarare än en enskild tjänsteman.
ordningsmakt som institution
Används när man syftar på polisens organisation, myndighetsfunktion eller samlade maktutövning i samhället.
Avser en enskild polis eller polistjänsteman, det vill säga en person som arbetar inom polisen och utför ordnings- och brottsbekämpande uppgifter.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för polis.
polis
En skriftlig försäkringshandling som fungerar som bevis på att en försäkring har tecknats och villkoren gäller.
försäkringsbrev
Används om den formella handling som utfärdas av försäkringsbolaget och som anger försäkringens innehåll.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för polis.
Polis i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Särskit styrelse eller uppsyningsmakt i en stat eller ett mindre samhlälle inom en stat, hvilken det tillhör att sörja för invånarnes säkerthet, lugn, beqvänmlighet, och så vidare samt att vka öfver de till detta ändamål utgifna författninars efterlefnad. Polisen är antinen Kriminel
Ex: Polis eller Sundhetspolis. - Kallas af lägre folket Uppsingen.
-
Polisen benämnes äfven det ställe eller hus, der sådan styrelse har sitt säte.
-
Försäkrinsbref.
Ex: - SDs. Polistjensteman.
Historik & ursprung för Polis
-
Substantiv
2. polis (försäkringsbrev), av franska police, av provenc. polissa = italienska polizza, som tolkats såsom härrörande från grekiska apódeiksis, bevis, till prepos. apó (urbesl. med av) och deíknymi, visar (urbesl. med verbet te, förete).
Källa: Hellquists (1922)