Synonymer till men
Utforska synonymer och betydelser för men
— "Jag dricker inte kaffe, men jag tar gärna en kopp te!"
— "våren närmar sig sakta men säkert"
— "Sist men inte minst vill jag tacka min familj för allt stöd!"
Betydelse:
— "han fick men för livet av olyckan"
men konjunktion
Samordnande konjunktion som inleder en motsättning, avgränsning eller reservation mot det som sagts tidigare; motsvarar ungefär 'dock', 'däremot' eller 'emellertid'.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för men.
men substantiv
Ordet används som en samordnande konjunktion som inleder en motsättning, reservation eller ett tillägg med avvikande innebörd.
invändning eller hinder
Används när ordet betecknar något som drar upp en invändning, reservation eller svårighet i resonemanget.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för men.
men substantiv
Substantivet syftar på en negativ följd, skada eller olägenhet; något som innebär förlust, avbräck eller nackdel för någon eller något.
Kroppslig skada och defekt
Används om en fysisk eller kroppslig skada, ett lyte, en brist eller en varaktig funktionsnedsättning.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för men.
Men i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Skada. Han föll och slåg sig så illa, att han ännu har maskulin deraf. Få maskulin af något. Det länder honom till maskulin Svärja sig maskulin, begå mened.
Syn: , Skada
-
Betecknar motsägelse, stridighet, undantag, invändning, inskränkning.
Ex: Söka, men icke finna. Hon är vacker. men elak. Han hetes vara qvick, men det har jag ej kunnat finna. Han berömmes för sin frikostighet, men så är och rik.
-
i äldre språket
Fel, lyte. Deraf: Menför, Menföre, Menlös.
-
Brukas, då man vill angifva skälet till något, hvarför man vill ursäkta sig.
Ex: Det är visst sant, att jag slagit honom, men han förolämpade mig.
-
Nyttjas i samtal li början af en mening, som har afseende på något föregående, och i en förebrående, föreställande, tillrättavisande, hotande, uppmanande ton, och så vidare
Ex: Men skall ni då aldrig upphöra att tala om det der? Men säg, vill ni då aldrig taga skäl? Men hvad har jag då gjort.? Men tycker ni, att det är rätt? Men är ni då alldeles ifrån förståndet?
-
Inleder en mening, då man vill återkomma till ett ämne, eller afbryta det, hvarom man talar.
Ex: Men låtom oss återkomma till frågan. Men nog nu om den saken.
-
Förbinder den mindre sartsen i en slutledning med den större, till exempel: Den vise är lycklig; maskulin Sokrates är vis; följaktligen är Sokrates lycklig. Invändning, inkast. inskränkning, svårighet. Hans berömär alltid åtföljdt af något maskulin Man får alltid höra så många om och maskulin, att man ledsanr vid alltihop.
Historik & ursprung för Men
-
E
3. men i uttr. ja, nej men, se män.
Se även: män
-
Substantiv
2. men, substantiv, fornsvenska mēn, ont, skada = fornisländska mein, danska men, fornsaxiska mên, falskhet, fornhögtyska, medelhögtyska mein, även: missgärning, olycka, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) mán, förbrytelse, skada, smärta, av urgermanska *maina- n., jämför adjektiv fornsvenska mēn, skadlig, fornisländska meinn det samma, medellågtyska mên, falsk, fornhögtyska mein, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) mán; motsvarande litauiska maĭnas med, ombyte, fornslaviska mĕna ungef. det samma, sannol. även latin mūnus (genit. mūneris), bland av: gåva, prestation (av *moinos; alltså: något som göres till gengäld), till indoeuropeiska roten mi i sanskrit ni-mayatē, byter, lettiska mīt, byta; övriga släktingar se gemen och miss-. Men betyder alltså egentligen: växling eller ombyte (till det sämre). — Avledn.: fornsvenska mēna (och så vidare), hindra; se förmena 1 och följ. — Mened, fornsvenska mēnēþer = fornisländska meineiðr, danska mened, fornsaxiska mênêth, fornhögtyska meineit (nyhögtyska meineid), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) mánád, till adjektiv fornsvenska mēn och så vidare; jämför till exempel medelhögtyska ein meiner eit.
Se även: men 4
-
Konjunktion
1. men, konj., yngre fornsvenska mæn, men, meen 1400-till, men, utan, även: man = forndanska men, man 1400-till, norska men, från medellågtyska men, man, men, blott. Enl. Falk-Torp med flera instämmanden av fornsaxiska niwan (medellågtyska neven, meven), blott = fornhögtyska, egentligen: icke utom, undantagandes (jämför danska kun av ikke uden), med övergång av nw till m (jämför mal 2), till adjektiv wan, felande (se van-); jämför man 4. Av andra ställt till grekiska mónon, endast (till mónos, ensam); osannolikt på grund av dess uppträdande blott på lågtyskt område. — Ordet har undanträngt det inhemska fornsvenska, forndanska æn = fornisländska en, motsvarande engelska and och besläktade med nyhögtyska und. Andra urgermanska uttryck äro till exempel gotiska ak, aþþan, iþ, nyhögtyska aber (fornhögtyska abur, även adv.: åter; väl till av), engelska but (se utan).
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Men
NEO Uttryckslexikon
-
efter många om och men
efter mycket krångel
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Det är bra att saluhallen renoveras och utvecklas men förändringen får inte bli för stor och genomgripande.
-
•
Hannu Doverborg är pensionerad sedan sju år tillbakameninnan det var han yrkesförare i 43 år.