Synonymer till fet
Utforska synonymer och betydelser för fet
Betydelse:
— "direktörernas feta bonusar"
Betydelse:
— "han har blivit lite fet sedan han slutade motionera"
Betydelse:
— "fett fläsk"
— "hon har fett hår och måste tvätta det ofta"
Fet i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
om sak Som består af, bildad af fett; som innehåller fett. De f-a delarne af kroppen.
Ex: Feta ämnen. Smör och olja äro feta ämnen. Fet mat. En fet rätt.
-
Ex: Fet bringa. (Pop. o. fam.) Det blir han icke fet af, det har han ingen nytta, fördel af. Vardt du fet? säges spefullt åt den, som gjort sig räkning på något, men blifvit sviken i sin förväntan.
-
Som har öfverflöd af växtnärande delar.
Ex: Fet jord, jordmån.
-
fam.
Indrägtig.
Ex: Fettt pastorat.
-
Ex: Fet pensel, luttryck, som betyder, att färgen är rikligen, tjockt och öfverflödigt lagd på¨ duken.
Historik & ursprung för Fet
-
Adjektiv
fet, fornsvenska fēter = fornisländska feitr, danska fed, fholl. feit, medelhögtyska veiz; härtill avledning: urgermanska *faitian, göra fet: fornisländska feita, medelhögtyska veizen, vartill part. pf. urgermanska *faitiða-: fholl. feitit, lågtyska fett (se fett nedan), fornhögtyska feizzit, feizt (nyhögtyska feist), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fǽted, fǽtt (engelska fat), som sålunda ej få identifieras med fet vilket utgår från urgermanska *faita- = indoeuropeiska *poido-, i avljudsförh. till fornsvenska fite med, fetma, fornisländska fita, fett, fet vätska, fornsvenska fitme (se fetma och Fittja), samt fornsvenska, fornisländska fitna (: fet = fornsvenska, fornisländska hitna : het). Egentl.: svällande; jämför grekiska pidax, källa; till en enklare rot pi i grekiska piōn, fet; i avljudsförh. till avestiska (fornöstpersiska) paeman-, modersmjölk, enl. somliga motsvarande urgermanska faim- i angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fǽmne, jungfru, egentligen digiverska, fornisländska feima, blygsam kvinna; jämför i fråga om betydelseövergången fornslaviska dĕva, latin fēmina, (ung) kvinna, till roten dhēi, dia (se dia). — Fettisdag, 1701, annars ofta fetetisdag 1691; motsvarande nyhögtyska dialekt fetter zistig Schweiz, flaml. vette dinsdag, franska mardi gras; av omstritt urspr.: enl. somliga på grund av den starka och feta mat, som under den katolska tiden på den dagen vankades; enl. andra egentligen en förvrängning av vit-tisdag (och motsvarigheter), syftande därpå att man då endast fick äta 'vit mat' (fornsvenska hviter mater), dvs. mjölkmat och smör; jämför äldre nysvenska hvite tisdag och den/det, 1662, 1703), i vilket fall det franska uttr. finge betraktas som en översättning; även andra möjliga tolkningar ha framställts. Under 1600-till var annars den vanliga benämningen fastlag(hen); se för övrigt Fastlagen. Jfr närmare Louise Hagberg Sv. lm. 1911, södra 521 f. — Fett, Var. rer. 1538 = danska fedt, väl från lågtyska fett, egentligen substantiverat neutr. till lågtyska adjektiv fett, urspr. part. till urgermanska verbet *faitian (se ovan), eller möjl. substantiverat av det inhemska neutr. fett av fet (jämför världsalltet och den/det). Ä. nysvenska feet, till exempel 1664, 1697, utgår möjl. från ett lågtyska *fêt = fornisländska feit n.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Fet
NEO Uttryckslexikon
-
inte ha det för fett
vara ganska fattig
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Det handlade inte om att bli fet utan muskulös.
-
•
Av någon egendomlig anledning skämtas det ofta både friskt och föraktfullt om feta människor; tjockisen får stå ut med att vara driftkucku.