Utforska synonymer och betydelser för bo

Betydelse:

Barnombudsmannen

Betydelse:

bostad för djur (rede, ide etc.)

Betydelse:

egendom

bo substantiv

1

Substantiv som syftar på en plats där människor eller djur bor eller håller till, alltså ett hem, en bostad eller ett skyddat uppehållsställe.

djur- eller naturbo

Används om en skyddad plats där djur bor eller gömmer sig, eller om ett enkelt, ofta trångt och undanskymt krypin.

mänskligt hem

Används om människors hem eller bostad i allmän mening, alltså den plats där man bor och har sitt hushåll.

2

Substantiv som syftar på lös egendom eller sammanhållen personlig förmögenhet, alltså sådant man äger och som kan ingå i ett arv eller ett bohag.

lösöre och ägodelar

Används om lösa ägodelar, hushållsföremål och annan personlig egendom som tillhör någon.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för bo.

bo verb

Att uppehålla sig eller ha sitt hem på en plats; kan syfta på att vara bosatt, logera tillfälligt, vistas någonstans eller, i vissa sammanhang, att något finns eller förekommer där.

ha sitt hem

Används när någon har sin fasta bostad eller är etablerat bosatt på en plats.

logera kortvarigt

Avser att bo tillfälligt på en plats, särskilt som gäst, resenär eller inkvarterad.

vistas eller hålla till

Avser att befinna sig, hålla till eller uppehålla sig någonstans, ofta utan att det nödvändigtvis handlar om fast bosättning.

finnas eller förekomma

Används i en mer allmän och ofta opersonlig betydelse där något sägs finnas, förekomma eller vara att hitta på en plats.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för bo.

auto_stories

Bo i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Boningsställe för menniskor. Brukas i denna mening föga, utom i vissa laguttryck, till exempel: Föra mes sig i boet, föra i bo Bo och bohag, hus eller gård och bohag.

  • Hafva sitt em, sitt hemvist. Säges både om varaktigbostad och tilfällig vistelse, till exempel på resor.

    Ex: Bo i ett land, ett landskap, ett härad, en socken, en stad, enköping, en by, en backstuga, ett inhsetorp, en skog. Bo i ett hus, ett palats, en gård (i staden), en koja, grota,jrodhåla, en våning, en lägenhet, ett rum. Bo på en öf, en holme, ett näs, ett ställe, en ort, en gård (pålandet), ett slott, ett gods, en landtegendom, en herrgård, ettbruk, ett torp (med åkerbruk till), på landet, på en slätt, påfältet, på vattnet, på ett berg. Bo hos någon, på ett värdshus, i ett enskilt hus. Bo vid, på Regeringsgatan. Bo väl, beqvämt, trångt, illa dyrt, för godt pris. Bo ihop, tillsammans. Bo qvar.

    Syn: Bebo

  • Boningsställe för fåglar och vissa vilda djur. Fåglarne bygg bo Ett bo med ungar.

  • fig.

    Brukas om egenskaper, som finnas hos någon. I henne själb. oskulden och friden. Det bor intet godt hos honom.

    Syn: Finnas

  • Samteliga bohagsting och kreatur, som tillhöra en bosatt manufakturterm

    Ex: Uttrycket gäller äfven om bohagsting ensamt, då kreatur saknas. Han har ett ganska vacket bo Hans bo värderades till 2000 R:dr. Flytta bo flytta med bohag och kreatur till annan boningsplats. Sätta bo, skaffa sig, köpa bohagsting (med eller utan kreatur) och inrätta eget hushåll.

  • Egendom i löst och fast, som tillhör en bosatt man eller ätkat makar.

    Ex: Brukas i denna mening helst med afseende på arfsförhållanden, oftast i samma bem. som Qvarlåtenskap. Arf. Aktar makars bo Makes egendom, som ej ktillhör det gemensamma boet, Skifta bo, säges om äkta makar, då de vid äktenskapsskilnad edller laf annan orsak lagligen dela sig emellan den i boet befintliga egendomen. Sitta i orubbadt bo, säges, då den efterlämnade maken iebehålles i besittningen af hela boet, utan delnign deraf emellan de öfriga arfvingarna. Sitta i bo oskifto, säges om arfvingar, då de alla beggna den efterlemnade egendomen gemensamt, utan att dela den sins emellan.

history_edu

Historik & ursprung för Bo

  • Verb

    2. bo, verb, fornsvenska , bōa, bo, bebo, bereda med med = fornisländska búa, det samma, danska bo, gotiska bauan, fornsaxiska, fornhögtyska bûan (nyhögtyska bauen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) búan, bo, stundom: odla med med; starkt och svagt böjt verb (jämför det urspr. redupl. fornisländska ipf. bjó, av *beƀōw, gotiska part. bauans, motsvarande svenska redobogen; men got ipf. bauaida, fornsvenska bōþe och så vidare) av omstridd urgermanska grundform; till den indoeuropeiska roten bhū, bheue, i latin fui, var, grekiska phýō, avlar, frambringar (se fysik), sanskrit bhū, bhávati, vara, är, bliva, blir, även i slavo-balt., kelt. och alban, språk; vartill också: fornhögtyska biom, jag är (nyhögtyska bin), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) béon, vara (engelska be), vilka förenats till ett böjningssystem med de obesl. verben wes- (i nyhögtyska gewesen, svenska vara 1) och es- (i nyhögtyska ist, svenska är 1), Jfr följ. ävensom bod, bol, bonad, bur, by, bygga. Om bostad se stad 1.

    Se även: Bo 3

  • Substantiv

    1. bo, substantiv, fornsvenska , boning (djurs)bo, egendom, boskap = fornisländska , danska bo, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) , n. fornhögtyska med och n. (nyhögtyska bau med); till följ. Stundom i ortnamn, till exempel fornsvenska Brynolfsbo; de nysvenska ortnamnen på -bo ha dock mycket ofta annat ursprung; se bo 4 och bod. — Bohag, husgeråd fornsvenska bohagh, egendom, i äldre nysvenska stundom: hushåll = norska buhag, danska bohave, husgeråd, till fornsvenska hagher, ställning, fördel med med, alltså egentligen: boets ställning; se för övrigt behaga och höger. — Bolag, fornsvenska bolagh, egendomsgemenskap, bolag-, bolagsordning = fornisländska búlag, (egendoms)-gemenskap; till lägga; jämför svenska samlag och så vidare Da. bolag är ett ungt lån från svenska — Boskap, fornsvenska bōskaper, hushåll, egendom, bohag, boskap = norska buskap, boskap, forndanska boskap, det samma som i fornsvenska; jämför fornsvenska och fornisländska i betydelse 'boskap'; i båda fallen beroende på en inskränkning av grundbetyd., som är: det som hör till boet eller egendomen; jämför -skap. — Bostad, se stad 1.

    Se även: bo 2

  • Egennamn

    3. Bo, mansn., fornsvenska = fornisländska Búi, egentligen samma ord som -bo i nabo = fornisländska nábúi ävensom åbo, nomen agentis till verbet bo; alltså egentligen tillnamn, som övergått till förnamn på samma sätt som det likbetydande fornsvenska Bonde; däremot ej, såsom stundom föreslagits, biform till fornsvenska personn. Bove. — Samma -bo ingår i följ.

    Se även: -bo 4

Källa: Hellquists (1922)

conversation

Uttryck & idiom med Bo

NEO Uttryckslexikon

  • sitta i orubbat bo

    utan bodelning disponera över avliden makes kvarlåtenskap

  • sitta i orubbat bo

    sitta säkert — utan inblandning, påverkan e. d.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för bo

Korsordslösningar för bo